Stadshuset

Jag har varit aktiv i kommunalpolitiken sedan mitten av 1980-talet då jag blev invald i Stadshuset för Stockholmspartiet. Mest känd är jag för att ha genomdrivit en stor satsning på nya cykelbanor utefter alla huvudgator. Det gav upphov till en renässans för cykling och idag cyklar allt fler dagligen. Vi har långt till Köpenhamns nivå där snart hälften av alla arbetsresor sker på cykel, men vi är på god väg! I Cykla i P1 Länk berättar jag mer om hur det var att driva cykelfrågor på 90-talet. Stockholmspartiet har efter valnederlaget 2002 försökt att göra come-back flera gånger. Nu senast i valet 2014. Det misslyckades tyvärr, Stockholm behöver mer än någonsin ett lokalt parti. Länk till cykla i P1

Cykelfrämjandet

Efter åren i Stadshuset blev jag 2003 vald till ordförande i Cykelfrämjandet, en gammal organisation med inriktning på framför allt fritidscykling. Mitt mål var att göra om föreningen till en mer offensiv lobbyorganisation. När jag avgick 2005 fanns det dessvärre mycket kvar att göra. Det gläder mig därför att Cykelfrämjandet idag är helt förnyat och leds av unga, progressiva människor med en modern agenda. Den nya inriktningen speglas i medlemstidningen ”Cykling” som fördjupar debatten och tar upp frågor som trafikmaktordningen i samhället. Rekommenderas! Länk till Cykelfrämjandet

Valet till EU-parlamentet 2004

Efter ordförandeskapet i Cykelfrämjandet beslöt jag mig för att återvända till partipolitiken och anslöt mig till Liberalerna, som jag brukat rösta på i riksdagsvalen. 2004 ställde jag upp till Europaparlamentsvalet och drev en storstadsinriktad kampanj med kravet att storstäderna skulle få sin egen kommissionär.

Programmet känns fortfarande relevant.

SL och Landstinget 2006-2014

2006 var det allmänna val i Sverige. Jag blev nominerad till Stockholms Läns Landsting av Liberalerna och hamnade efter mycket om och men i SL:s styrelse vilket varit målet med min kandidatur.

SL driver nordens största nät för kollektivtrafik och har en omslutning på över 16 miljarder. Fler spårvägar och mer båtkommunikationer var mina hjärtefrågor i styrelsen. Trygghetsfrågor och ökat resenärsinflytande likaså.

Efter valet 2010 gick jag stärkt vidare och blev 2012 vice ordförande. Nu var ambitionen att bli minst trafiklandstingsråd efter valet 2014.

Se mitt Landstingsprogram här

Liberalerna i landstinget valde dock åter att lämna över trafikfrågorna till moderaterna i utbyte mot två landstingsråd inom sjukvården. Jag tog därför det tunga beslutet att lämna landstingspolitiken. Liberalerna var ju uppenbarligen inte intresserat av länets trafikutveckling.

Min avgång uppmärksammades av flera medier Länk till medier och förhoppningsvis kan detta leda till någon slags intern diskussion.

Är det verkligen rimligt att Landstinget har 8 sjukvårdslandstingsråd medan endast ett landstingsråd styr över kollektivtrafiken?

Liberalerna

Liberalerna har blivit ett renodlat skolparti på riksplanet och ett sjukvårdsparti på landstingsnivå. Jag fick efter åtta år i landstinget det intrycket att man ansåg att trafikfrågorna inte var tillräckligt ”liberala” för folkpartiet att engagera sig i. Alldeles för krassa och hårda för partiet. Något för de ”stygga” moderaterna att ägna sig åt. Vad invånarna i länet ansåg vara viktigt brydde man sig inte det ringaste om…

Riksdagsvalet 2014

Har jag någon gång tänkt bli rikspolitiker? Ja faktiskt. I valet 2014 ställde jag upp med ett program för ökad mobilitet. Ingen i riksdagen försöker göra cykling till en rikspolitisk fråga. Jag anser att trafikverket måste få ansvar för att öka cyklingen. Detta kan inte bara vara en uppgift för enskilda kommuner. Här kan du läsa mina konkreta förslag:

FÖR ÖKAD MOBILITET – GÖR SVERIGE TILL EN CYKELNATION

• Nationell cykelpeng
• Tillåt cyklister att svänga höger vid rött. Lär av Tyskland.
• Ge kommunerna tillgång till enskild väg om det krävs för sammanhängande cykelleder.
• Lag på att alla kollektivfordon ska ha utrymme för cyklar. Stimulerar kombiresor.
• Alla kollektivtrafikmyndigheter ska ha ansvaret för cykelparkeringar vid sina stationer.
• Tillåt snabbpendlande cyklister använda den vanliga körbanan.
• Markera vägrenen som cykelfält med tydliga symboler. Lugnar ner biltrafiken, ger mer trygghet.
• Skyldighet för cyklist att visa tecken.
• Anlägg ett folkhälsoperspektiv på pendling.